Sveriges mästerkock ringde, men jag sa nej tack

Vår nya kock, vem är hon egentligen? Hur lätt är det att fylla upp Mattias skor? Och varför tackade hon egentligen nej till Sveriges mästerkock? Vi träffar Josefine Malm som varit på ÖG sedan tre veckor. Hur trivs hon och hur kommer vi märka att det är hon som står vid kastrullerna?

Om Josefine Malm själv får välja själv blir det husmanskost på tallriken. Helst sådant som hon själv är uppvuxen med och minns från sin barndom.

– Smaksinnet sitter kvar länge och jag gillar att återskapa just de där specifika smakerna.

Eller något asiatiskt, smakrikt. Josefine har alltid gillat att laga mat och baka. Redan när hon var liten skyndade hon hem från skolan för att baka och för fem år sedan följde hon äntligen sin dröm och utbildade sig till bagare. Hon berättar att hon under en period serverade på en golfklubb. En dag ville en golfare bjuda på lunch på restaurangen Millenium i Höllviken och sade till de ansvariga på restaurangen att de borde anställa Josefine i köket. Sagt och gjort, hon blev anställd. Det blev vägen in i köket som ledde vidare till skolan Framtidskompassen innan hon landade på Östra Grevie folkhögskola för tre veckor sedan.

Sveriges mästerkock, nej tack

Josefine har länge varit favoritkock hos sina vänner och lagade så god mat att en av hennes vänner för tio år sedan bestämde sig för att tipsa Sveriges mästerkock.

– Ja, så de ringde och frågade om jag ville vara med. Jag tackade nej.

Josefine förklarar att hon inte gillar att vara i rampljuset utan gillar bättre att hålla sig i bakgrunden. Förutom det är Josefine positiv, glad och har inställningen att allt löser sig. När vi försöker pumpa henne på fadäser i köket kan hon inte komma på någon direkt. Men så minns hon en gång när hon var 8-10 år och bakade chokladbollar som blev lite väl sockerknastriga. Hon råkade visst hälla i två pints i stället för två deciliter.

– Det har jag aldrig gjort om. Man lär sig av sina misstag.

Lite nervöst efter Mattias

Det var lite nervöst att ta över efter Mattias, men Josefine tycker att hon har blivit bra bemött och får fina ofta komplimanger över maten hon serverar. Det enda hon egentligen tycker är tråkigt i matlagning är om det blir samma moment flera gånger.

– Det är en utmaning att sätta sina egna menyer och inte fastna i gammalt.

En annan utmaning är att laga varierat och beräkna mängden mat varje dag. Josefine är dock öppen både för att lyssna in deltagarnas menyönskemål och att jobba aktivt för att förhindra matsvinn. Hon kommer till exempel köra igång med en klimatsmart buffé, redan om en vecka, med det bästa från veckan. Kanske får den heta ”restfest”.

– Det är kul att våga prova nytt och ta ut svängarna och ni verkar vara en bra testpublik!

Text: Viola Sten, foto: Linn Rådström